www.asaprojts.se

 

 

Grekiska plommon

 

- Fruit? undrade nunnan, medan hon med en rörelse räckte fram en djup tallrik och lyfte av ett fat som skyddade mot flugorna. Tallriken var fylld med små, klotrunda gula plommon. Vi tackade och tog varsitt plommon och stoppade det i munnen. Det var sött.

Köket som vi befann oss i var ganska stort och ljust. Det starka solljuset utifrån reflekterades mot och förstärktes av de vita väggarna. Strax intill dörren stod en ny tvättmaskin täckt av en blommig duk. Den bortre ändan av köket dominerades av en stor vitkalkad öppen spis.

Disken stod blänkande, prydligt staplad på diskbänken.

Nunnan hade släppt in oss genom klosterporten en liten stund tidigare.

Egentligen var det inte vi som ringt på den lilla ringklockan, utan en jäktad dam som hoppade in i en bil samtidigt som vi kom gående uppför den branta grusvägen till klostret. Strange, nobody opens the door! Och så for hon.

Den gamla nunnan var låghalt och gick så långsamt att hon öppnade porten just när vi svettiga stod och läste på den handtextade lappen bredvid ringklockan. Hon log ett insjunket leende och sade come in!

De bländvita murarna som omgärdade klostret nästan skar i ögonen. Bougainvillea klättrade mot kapellens ytterväggar.

Inne i kapellets djupa dunkel kunde vi urskilja ikoner i olika storlekar, mörknade av tid och sot från otaliga stearinljus.

Smala korstolar av trä löpte runt väggarna.

Nunnan skyndade på oss, det verkade finnas en viss tid avsatt till varje besökare.

Liten och tunn ilade hon haltande framför oss och visade den ena sevärdheten efter den andra.

-View!

Ett finger pekade vant mot den hisnande utsikten från klostermuren; den serpentinliknande röda grusvägen i branta kurvor mellan olivträden, neråt, neråt mot det mörkblå havet - och så staden Skopelos på andra sidan, som en vit miniatyrstad.

Vi begav oss sakta nerför berget igen, med en liten handbroderad duk i en påse. Ett bidrag till klostrets överlevnad, att sy dukar åt turisterna.

Mörka kvällar kunde vi se en ensam lampa brinna i den stora byggnaden uppe på bergssluttningen. Dvärguven ropade från pinjeskogen.